Strategier för osäkerhet: Från geopolitik till hållbarhet

Krig, klimat och konjunktur – osäkerheten är numera en naturlig del av ekonomifunktionens vardag. Och jobbet handlar inte längre om att förutse nästa kris, utan om att kunna agera när den kommer. Här delar Swedbanks Maria Wallin Fredholm och SEK:s Annika Ahlgren med sig av sina insikter om hur bolag kan kombinera flexibilitet på kort sikt med långsiktig hållbarhet.

Det finns många oroshärdar i världen för tillfället, men ekonomin har på sätt och vis vant sig. Efter de första chockvågorna från kriget i Ukraina och energikrisen har marknaden stabiliserats. I dag handlar det mindre om panikreaktioner och mer om att hantera ett ständigt skiftande läge. För svensk ekonomi ligger fokus just nu på hushållens konsumtion. Detaljhandeln har börjat återhämta sig, vilket tyder på att hushållen har fått tillbaka köpkraften. Fallande inflation och räntor som har vänt nedåt frigör utrymme i ekonomin. Samtidigt understryker Maria att osäkerheten hänger kvar i såväl handelspolitiken som geopolitiken och amerikansk inrikespolitik. En enda kommentar från en världsledare kan snabbt påverka marknadsläget. ”Det är mycket som är oklart fortfarande vad gäller handelsavtal och annat – om de nu ens kan kallas avtal – och det dämpar aktiviteten i ekonomin i stort.”

Omvärlden rör sig snabbare, vilket har lett till att ekonomifunktionens uppdrag genomgår ett slags skifte. I stället för att förutsäga framtiden behöver de ha strategier för att hantera den – direkt. Därför behöver fokus ligga på att bygga flexibilitet och motståndskraft. För att lyckas med det krävs beredskap och struktur. Maria lyfter tre konkreta tips för ekonomichefer som vill bli bättre på att hantera förändringar: ”Osäkerheten är här för att stanna, så det handlar mer om att kunna fatta kloka beslut när läget skiftar än om att kunna förutse precis allt.”

Marias perspektiv handlar om att tolka nuläget för att förstå vart vi är på väg. För Annika Ahlgren, chef för hållbar finansiering på Svensk Exportkredit (SEK), handlar det om att inte minska ambitionsnivån. Att fortsätta driva hållbarhetsarbetet även i osäkra tider då vissa delar av världen tycks stanna upp i frågan. Hållbarhet blir då en central riktlinje för företaget – ett verktyg för att skapa långsiktig tillväxt, stärka motståndskraften och hantera risker. Hållbarhet skapar konkurrensfördelar och förtroende hos viktiga intressenter, vilket gör att företaget kan stå stadigt i en osäker värld, samtidigt som fokus på viktiga samhällsfrågor behålls. “Många studier visar att värdet av hållbarhetsarbetet är både finansiellt och varumärkesmässigt, och att det bidrar till ökad lönsamhet.”

Annika poängterar att hållbarhet är en förutsättning för långsiktig motståndskraft. När exempelvis energipriser, råvaruflöden och leveranskedjor påverkas av geopolitiken ökar också de hållbarhetsrelaterade riskerna. Därför blir det avgörande att ha tydliga processer för hantering av information, finansiell styrning, rapportering och transparens – både för att upprätthålla förtroende hos investerare och andra intressenter, och för att möjliggöra välgrundade strategiska beslut. “Klimatmålen finns kvar – men vägen för att nå dem blir allt tuffare. De företag som visar framåtanda och håller fast vid sina ambitioner kommer att stå starka i framtiden.” Hon ser hur teknologiska framsteg inom energi, automation och cirkulära flöden skapar nya möjligheter för affärer och tillväxt. “Hållbarhet är inte längre bara ett ansvar – det är en källa till nya affärsmöjligheter. De som förstår drivkrafterna bakom förändringen och agerar tidigt kan generera stort värde.” För ekonomichefer och CFO: er handlar det om att tydligt koppla hållbarhet till kapitalfrågor, riskhantering, rapportering och resultatuppföljning. När hållbarhetsmålen integreras i den finansiella styrningen blir de ett verktyg för bättre beslut, lägre risk och långsiktigt värdeskapande. Men hållbarhetsarbetet handlar också om mer än siffror. Det är en avgörande del av företagets attraktivitet – inte minst för att locka och behålla framtidens arbetskraft, där värderingar och ansvar blir allt viktigare. “De företag som kan omvandla hållbarhetsarbetet till mätbara resultat och rapportera det transparent vinner förtroende hos investerare – och blir samtidigt mer attraktiva för framtidens talanger.”

Att översätta hållbarhetsarbetet till siffror innebär att både sätta mål, definiera mätetal och kontinuerligt följa upp dem. Det här blir en viktig del i styrning, strategi, riskhantering och utveckling av trovärdiga planer som tillsammans visar att hållbarhetsarbetet är långsiktigt och seriöst. I praktiken kan det leda till: Genom att jobba på det här sättet blir hållbarhet ett konkret verktyg för ekonomifunktionen som både skapar värde och stärker företagets motståndskraft.

Maria och Annika beskriver i grund och botten två delar av samma strategi. Den ena handlar om beredskap här och nu – att kunna fatta beslut snabbt när världen förändras. Den andra om långsiktig konkurrens- och motståndskraft, riktning och trovärdighet – att stå stadigt och fortsätta framåt trots osäkerheten. Ekonomifunktioner som kan agera snabbt på förändringar och samtidigt hålla kursen mot de långsiktiga målen gör osäkerheten till en konkurrensfördel – och det är precis det som skapar stabilitet i oroliga tider. Det är en svår balans, men också en chans att visa ekonomifunktionens förmåga att anpassa sig.

Arbeta med scenarier och definiera tydliga beslutstriggers, så att organisationen kan agera snabbt när omvärlden förändras. För CFO:er handlar det om att ha strukturer som möjliggör både snabb reaktion och långsiktig stabilitet. Integrera hållbarhetsdata i budget, kapitalplanering, riskanalyser och rapportering. Visa tydligt hur hållbarhetsmålen påverkar risker, möjligheter och resultat, och rapportera dem transparent och jämförbart. Kombinera flexibilitet i kortsiktiga beslut med långsiktiga mål. Hållbarhetsfokus skapar stabilitet, trovärdighet och konkurrensfördelar, även när världen är osäker.