Innehåll
Inom redovisningsvärlden kan titlar som redovisningsekonom och redovisningskonsult verka förvirrande för många. Även om båda rollerna arbetar med ekonomi och redovisning, finns det betydande skillnader när det gäller arbetsuppgifter, arbetsmiljö, krav och karriärmöjligheter. I denna artikel går vi igenom vad som skiljer dessa två roller, vilka för- och nackdelar de har, samt hur du kan bli en framgångsrik redovisningskonsult. För både redovisningsekonomer och redovisningskonsulter börjar vägen ofta likadant – med en ekonomiutbildning. Men valet av arbetsmiljö och karriärutveckling avgör om du väljer att gå den interna vägen som redovisningsekonom, eller den mer kundfokuserade och flexibla rollen som redovisningskonsult. Båda yrkena har gemensamma grunder men erbjuder olika sätt att arbeta med ekonomi – stabilitet kontra variation, fördjupning kontra bredd.
Vad gör en redovisningsekonom?
En redovisningsekonom är oftast anställd på ett företag, en organisation eller inom offentlig sektor. Rollen fokuserar på att hantera företagets interna ekonomiska processer. Det kan innebära:
- Bokföring och bokslutsarbete.
- Budgetering och prognoser.
- Uppföljning av ekonomiska nyckeltal.
- Rapportering till ledning och myndigheter.
- Löpande ekonomisk administration.
Fördelar som redovisningsekonom:
- Stabilitet: Fast anställning
- Fördjupning: Arbetar ofta långsiktigt med ett företags ekonomiska flöden.
- Karriärutveckling: Möjlighet att klättra till roller som Controller och på sikt CFO.
Nackdelar som redovisningsekonom:
- Begränsad variation: Arbetsuppgifterna kan bli repetitiva.
- Mindre nätverk: Fokuserar oftast på ett företag istället för flera.
Vad gör en redovisningskonsult?
En redovisningskonsult arbetar oftast på en redovisnings- eller revisionsbyrå, eller som egenföretagare. Rollen är mer kundfokuserad och innebär att hjälpa olika företag med deras redovisning och ekonomiska behov. Typiska arbetsuppgifter inkluderar:
- Bokslut och årsredovisningar för flera kunder.
- Skatterådgivning och momsdeklarationer.
- Löpande bokföring och lönehantering.
- Konsultation kring ekonomiska strategier.
Fördelar som redovisningskonsult:
- Variation: Möjlighet att arbeta med olika kunder och branscher.
- Flexibilitet: Kan arbeta som egenföretagare och själv styra sin tid.
- Stort nätverk: Kontakt med flera företag och branscher ger bredare erfarenhet.
Nackdelar som redovisningskonsult:
- Högre krav: Måste hålla sig uppdaterad på lagar och regler.
- Stressigt: Flera kunder och deadlines kan vara utmanande.
- Mindre förutsägbart: Egenföretagare kan uppleva oregelbundna inkomster.
Viktiga saker att tänka på som redovisningskonsult:
- Regelverk: Håll dig uppdaterad om skatte- och redovisningslagar som K2 och K3.
- Kundrelationer: Att bygga starka relationer med kunder är avgörande för långsiktig framgång.
- Digitalisering: Använd moderna redovisningsverktyg som Fortnox eller Visma för att effektivisera arbetet.
- Tidshantering: Som konsult jonglerar du flera kunder – att hålla deadlines är avgörande.
- Marknadsföring: Som egenföretagare måste du kunna sälja dina tjänster och bygga ditt varumärke.
Hur blir man redovisningsekonom eller redovisningskonsult?
Att bli redovisningsekonom eller redovisningskonsult kräver både utbildning och praktisk erfarenhet, men vägen skiljer sig något beroende på vilken roll du siktar på. Här är en tydlig guide:
1. Utbildning
För båda rollerna är universitetsutbildningar inom ekonomi en utmärkt grund. Här är några exempel på inriktningar som kan passa: Om du söker en mer praktisk ingång och vill undvika en lång utbildning, kan yrkeshögskoleutbildningar också vara ett alternativ, dock ger universitetsutbildningar generellt fler karriärmöjligheter och djupare kunskaper.
- Kandidatexamen i företagsekonomi: En bred utbildning som täcker områden som redovisning, finansiering, marknadsföring och management. Den här typen av program ger en stark teoretisk bas och passar för både redovisningsekonomer och redovisningskonsulter.
- Redovisning och revision: Många universitet erbjuder specialiseringar inom redovisning och revision som en del av ekonomprogrammet. Dessa inriktningar fokuserar på bokföring, bokslut, skattelagstiftning och regelverk som K2 och K3.
- Masterutbildning inom redovisning eller finans: För den som siktar på att klättra i karriären, exempelvis mot auktorisation som redovisningskonsult eller högre roller som Controller eller CFO, kan en masterutbildning vara ett bra alternativ.
2. Införskaffa praktisk erfarenhet
- Redovisningsekonom: Många börjar som ekonomiassistenter för att få praktisk inblick i ekonomiska processer. Därefter kan de avancera till redovisningsekonom. Erfarenheten ger förståelse för företagets interna ekonomiska system.
- Redovisningskonsult: För konsultrollen är erfarenhet på en redovisningsbyrå eller som assistent hos en auktoriserad konsult en stark merit. Här får du lära dig att hantera flera kunder och olika ekonomiska behov.
3. Certifiering och vidareutbildning
- Redovisningsekonom: Certifiering är inte ett krav, men många redovisningsekonomer väljer att bredda sina kunskaper genom kurser i exempelvis K2/K3-redovisning eller skattelagstiftning.
- Redovisningskonsult: Certifiering är ofta ett krav för att arbeta med större klienter. FAR och SRF erbjuder auktorisation för redovisningskonsulter, vilket kräver minst tre års erfarenhet, relevanta kunskapstester och kontinuerlig vidareutbildning.
4. Digitala verktyg och specialisering
För båda rollerna är det viktigt att behärska ekonomisystem som Visma, Fortnox och Excel på hög nivå. Fördjupning inom exempelvis skatt, lönehantering eller internationell redovisning kan också göra dig mer eftertraktad.
Redovisningsekonom eller redovisningskonsult – vad passar dig bäst?
Valet mellan dessa roller handlar mycket om personlighet och preferenser. Vill du ha en trygg anställning och fördjupa dig i ett företags ekonomi? Då är redovisningsekonom ett bra val. Föredrar du variation, flexibilitet och att arbeta med många kunder? Då kan redovisningskonsult vara rätt väg. Båda rollerna erbjuder spännande möjligheter och spelar en central roll i företagens ekonomiska framgång. Vilken väg du väljer beror på dina ambitioner och hur du föredrar att arbeta.
