Fakturabedrägerier kan se olika ut. Ofta skickas massutskick ut, där mailet ser ut att komma ifrån ett seriöst företag, som skickar ut blanketter eller fakturor där de vilseleder mottagaren om att de ska betala in för att uppdatera dina uppgifter hos en myndighet, eller har beställt en vara eller tjänst, som du aldrig beställt. Det kan också vara att de skickar ut ett erbjudande, eller att varor som inte beställts ändå skickas ut och sedan kommer faktura, eller så kan det vara ett avtal som ingåtts via mail eller telefon som tvivelaktigt accepterats via digital signatur.
– De stora utskicken som har gått ut under våren, som många har hört av sig kring är fakturor på alkogel och desinfektionsservetter. Det kan handla om rena bluffutskick, alltså massutskick där man bara får en faktura som är helt falsk rakt igenom, säger Nina Jelver, bedrägeriexpert vid Svensk Handel, till TT.
Gemensamt gällande bluffakturor är att det har varit svårt att komma åt bedragarna som gjort bluffakturering till en business som de livnär sig på. Blufffakturor ska bestridas, inte betalas. Vi har listat tips för hur man som företag hanterar bluffakturor och tips för vad man kan tänka på för att förebygga att man ska råka betala en bluffaktura.